9 juni 2010

Så nära….

Två härliga dagar på sjön avverkade jag och Oscar i helgen men fiske. Ett fiske som kunde gått till historien som det bästa i våra liv men blev något av en besvikelse för båda två.

På lördagen började det som vanligt väldigt tidigt med uppgång mellan fyra och fem och ute på sjön till halv sju. Första timmarna var lugna utan hugg. Efter frukostmackan och första vassen på den nya rundan som vi planerat för så hugger det på Oscars jerkbait. FISK! En fin gädda på 2,5 kilo landas. Vassen fortsätter med två gäddor till, en varsin. Efter ytterliggare några ställen så kommer vi till våran nya hemliga vik och där händer det grejor direkt. Jag får ett jättehugg! Känner direkt att det är större och meddelar Oscar att han får göra sig beredd på landning. Fisken tjurar rejält och jag pratar hela tiden och adrenalinet flödar. När vi får se siluetten djupt ner så förstod vi direkt att det är stort, kanske en tio, något som bekräftas när vi har den vid båten. En jättegädda med en enorm rygg och fet som en kossa. Vårat första monster ska nu landas, allt är faktiskt lugnt och tryggt och Oscar förbereder sig med håven. Då händer det som inte får hända. Hela världen störtar samman! Gäddan gör ett sista desperat försök att undvika håven och flyger upp över ytan och som i slow motion så går 0,35(!!) flätlina av som om det vore 0,10 nylonlina. Helt overkligt, vilken kraft! Frågorna kom direkt och har än inte lämnat mig sedan dess. Hur stor var den? Kunde vi gjort något annorlunda? Hur lång tid tar det innan man har något monster igen….
Efter några minuters deppande är det på det igen och vassen bjuder på fantastiskt fiske men oturen fortsätter. Jag själv drar två gäddor runt fem kilo och Oscar får två stora hugg. En av dem är på ett bra tag och vi hinner se siluetten och bedömer den till att vara en PB gädda. Alltså minst 7 kilo och med största sannolikhet något kilo till. Tyvärr lämnar denna madamé oss också innan den får syna båtens insida när den släpper några meter från oss. Vassen kunde med andra ord betytt varsitt personligt rekord och fantastiska minnen. Nu lämnade vi vassen med flera frågor utan svar. Tungt!!!


Fisket fortsatte såklart dock och denna tur var det min tur att dra flest. Slutsiffran slutade dock vid måttliga 13-6 efter uselt fiske söndagen som bjöd på vindstilla och solklart väder. Siffrorna kunde dock ha varit betydligt roligare om fler fiskar hade fastnat på våra krokar då huggen var väldigt många under lördagen. Oscar hade minst tio ordentliga hugg under lördagen utöver de fyra landade och jag själv hade också många hugg. Varför de inte fastnade är en fråga som vi har pratat om och har inget bra svar på då vi båda var med i mothuggen och samtliga drag hade sylvassa krokar. Det var helt enkelt en sådan dag då gädda oftast vann över oss och det är väl något man ibland helt enkelt får acceptera hur jobbigt det än må vara.

Trots att vi båda kanske är något besvikna av olika anledningar efter helgen så är fiskesuget på topp och helgen i övrigt har varit fantastiskt med underbart väder (ska dock ej blandas ihop med fiskeväder) och god gemenskap. Nu har vi varit och snuddat på våra drömmars mål och snart kommer vi vara där, något annat finns helt enkelt inte. Bara det inte tar typ 100 000 kast till innan dess.

Nästa fisketur är ännu inte bestämd Vore roligt med en sista tur innan sommarfisket tar över. Schemat för oss båda ser fulla ut men kanske kan en lucka dyka upp och då ska monstrerna upp, det lovar jag..

Skitfiske på er alla.
Andreas

Softar väder!
Oscars nya uppfinning var suverän där man kunde hänga upp sina drag.
Fina drag!
Fin liten gädda.
Dagens första närbilds expriment. Blir bra foton.
Andreas första för året.
Fin gädda i nya hemliga viken.
Tänk om detta kunde varit monstret istället :)
Oscars största denna tur.
Gäddorna var i väldigt fin kondition.
Ser lagom glad trots hyfsad gädda. Detta är typ tio minuter efter att drömgöddan slet sig.
Helgens största gädda. Fint kort!
Mycke snyggt märke nere i högra hörnet. Våran nya supercoola logga! Bra jobbar Oscar.
Skapliga käftar de har gäddorna.

Bilder: Oscar Åhman
Text: Andreas Åberg

Inga kommentarer: